Urbaniseringen går fortare och fortare. Glesbygder går under samtidigt som storstads regionerna är överhettade. Ingendera är bra. Man skulle kunna tycka att det skulle vara enkelt att lösa detta problem. Om staten satsade mer på glesbygden så skulle folk nog flytta dit. Glesbygden skulle blomstra och trycket skulle lätta på storstadsregionerna. Varför inte flytta ut statliga verk, lärosäten och gör några rejäla infrastrukturprojekt i glesbygden. Enkelt eller hur? Men varför gör ingen det? Varför är den politiska viljan så låg för det? Om vi tittar på valet 2014 så hade t ex Stockholm 71 riksdagsmandat. Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborgs län 54 mandat tillsammans.
Ta er en titt på kartan. Halva Sveriges yta räcker inte för att ens komma in närheten av dom mandat som Stockholm får. Vad blir då konsekvensen av det? Politiker och partier “tjänar mer” på att göra bra saker i storstäder än på glesbygden. Politikerna får fler väljare om man bygger en ny ringled i Stockholm än av att bygga Norrbothniabanan. Dessutom blir det väldigt jobbigt att åka runt halva Sverige för endast 54 mandat när man kan springa runt lite på Sergels torg och Stureplan för att kunna vara med och dela på 71 mandat. Man får dessutom en eskalerande effekt av detta. Ju mer man satsar i storstadsregionerna, samtidigt som man lägger ner glesbygden, desto snabbare flyttar folk från glesbygden in till städerna och mandaten ökar då ännu mer i städerna.
Denna eskalerande urbanisering gör glesbyden ointressant. Och kunskaperna är ibland skrämmande dåliga bland storstadspolitiker. T ex åkte Batra till Falun och trodde hon var i fjällen. Kristoffer Tamssons ville inte bygga Norrbotniabanan med motiveringen att man ska bygga järnväg där det finns människor inte till träd i Norrland. Att vi har enorma naturresurser som måste fraktas verkade han inte alls ha koll på. Dessutom har man börjat kunna skönja en slags glesbygdsförakt som verkar sprida sig hos vissa grupper i storstäderna. Storstadsekonomen Kjell A Nordström har varit i media och kallat glesbyden för “skräpytor” och låt oss för guds skull aldrig glömma Batras “Stockholmare är smartare än lantisar”.
Denna centralisering skapar klyftor och motsättningar i samhället. Dessa motsättningar kan orsaka stora problem i en nation. Folk blir less och tappar helt enkelt förtroendet för politiker eftersom att dom anser att politikerna inte gör någonting för att lösa problemet. Ni kanske inte tror problemet är så stort. Men när SVT i Norrbotten har en undersökning om norrbottningarna ville ha ett självständigt Norrland så har fn 8 877 personer röstat och 86 % ville ha självständighet.
Självklart är den undersökningen ingen folkomröstning men människor i glesbygd börjar vara less på den helt galna centraliseringen. T ex kan nämnas att det inom vissa regioner i norr så viskas det i korridorerna att man vill ha tillbaka beskattningsrätten på naturtillgångarna.
Vill vi ha ett delat Sverige eller ett enat Sverige? För att belysa vad ett delat Sverige kan ställa till med så ber jag er titta på USAs nuvarande president. Funderar över hur det ser ut i USA idag och hur det var möjligt att han blev vald.